fredag 20 september 2013

Tour de gröna linjen med omnejd, etapp 10 + 11



Tour de gröna linjen med omnejd - Etapp 10 + 11

BKBK - Skicka BK 0-10 (0-4)
Mål: John 3, Ivar 2, Emil 2, Amanda, Maja, Clement.

Majkens - Skicka BK 0-2 (0-0)
Mål: Petra, Amanda.

Lag: Maja, Jessica, Emil, Fimpen, Ivar, Amanda, Petra, Lovisa, Clement, John.
Ledarstab: - (Det verkar ju fungera hyfsat ändå.)
Publik: Petras kompisar.
Fråga, etapp 10: Var det där Skicka BK's största seger genom tiderna?
Fråga, etapp 11: Var det där Skicka BK's skönaste seger genom tiderna?


Så var det dags för ytterligare ett dubbelmöte, på den för dagen av regn något uppmjukade planen. Om det inverkade vet jag inte, men de senaste omgångarna talar ju verkligen för att vi lärt oss hantera underlaget (läs här om ni glömt hur det har sett ut: http://skickabk.blogspot.se/2013/08/tour-de-grona-linjen-med-omnejd-etapp-5.html) och spela vår fina fotboll även utan grön matta under fötterna. Idag fortsatte det i samma stil, vi tog tid på oss att behandla bollen, slog enkla passningar och rullade oss igenom motståndarförsvaret gång på gång. 

Defensiven var lika tät som senast vi mötte BKBK. Vi låg rätt i position, var etta på bollarna och avväpnade allt som oftast deras anfallsförsök redan innan den sista tredjedelen. De få gånger de lyckades ta sig närmare mål hade vi vår 100%-iga backlinje (både vad gäller insats och speltid ikväll) Jessica och Ivar som styrde undan allt. Jag undrar om Fimpen ens rörde bollen förutom vid några insparkar i den här matchen? 

BKBK var dock frikostiga med att fylla på med folk i sina korta anfall vilket gynnade oss i spelvändningarna. Och trots att vi ofta kom i fart lyckades vi spela bollarna inom laget utan att de rann ifrån oss, passningarna satt där de skulle. Våra motståndare hade spelat en match innan och tröttnade rejält, trots att man hade folk till mer än två hela laguppställningar. 

Även om målen faktiskt kommit i en relativt strid ström under hela matchen så rann det iväg mot slutet. Jag tror banne mig att alla mål var snygga, riktiga spelmål. Vi fick under matchen också se ytterligare en kandidat till årets mål, när Clement vinner en defensiv löpduell och tar bollen vid höger hörnflagga (sett från Fimpen), diagonalar sig över vår planhalva, fortsätter ner längs vänsterkanten på den offensiva planhalvan innan han från kortlinjen, efter att ha gjort bort ungefär hela BKBK på vägen, med en smörpass serverar Maja öppet mål. Och John gjorde hattrick i andra halvlek. Bara en sån sak.
_____________________________________________________________

Vi visste att nästa match skulle bli betydligt tuffare. Majkens kom till start med ett lag som innehöll även de spelare som gjorde livet surt för oss i förra säsongens avslutningsmatch (3-9) där vi ju hade så förtvivlat svårt att få stopp på deras flygande anfallsspel. Och visst, vi hade nu mycket svårare att spela det spel vi ville. Den högre pressen Majkens spelade med, jämfört med BKBK, gjorde att vi ofta efter bara någon pass på defensiv planhalva, stressades till att slå långbollar, vilka blev mycket svåra att förvalta mot ett så pass kompetent lag som Majkens. 

Vi fortsatte dock spela med en stabil defensiv och låg oftast rätt i position. Men visst kom de igenom någon enstaka gång och visst hade de frilägen. Men vi har Fimpen. Och när de som bäst behövdes stod han för riktiga Busterräddningar och räddade oss från bakåtmål. Mot andra halvan av halvleken lyckades vi lyfta spelet något och hade några hörnor och halvchanser, samt en jättechans där deras målvakt (Fimpen får ursäkta) stod för matchens räddning när han slängde sig "i blindo" framför Clements volley från nära håll och lyckades få bollen i bröstet.

Andra halvlek börjar med Majkenspress, men vi lyckades freda oss genom både skicklighet och, okej då, lite tur. Även i andra lyckades vi dock lyfta spelet efter en stund. Halvvägs in i halvleken, som ur ingenstans, drar Petra på ett distansskott på volley, som i helt perfekt bana seglar över deras tvåmetersmålis och in precis under ribban. 

Vi fortsatte att spela disciplinerat och stressade just ingenting mot slutet trots det jämna resultatet. Så med sisådär en minut kvar kunde Amanda spika igen matchen åt oss efter en snygg genomskärare från Clement. Och äntligen tippade vågskålen över åt vårt håll i en jämn batalj som egentligen kunde slutat hur som helst. 

Ikväll gjorde vi två insatser från vilka vi kan ta med oss mycket framöver. Vi gör många snygga mål och vinner stort mot ett lag som är sämre (se och lär Sverige). Vi spelar en otroligt stabil defensiv och tar vara på chanser mot ett lag som är jämnbra med oss (inte bättre va?). Vi spelar en fin grusfotboll. Vi har en bra stämning i laget. Vi är bäst.

Grattis igen Rocky och även fast du inte är död: det här var för dig!

#12

torsdag 19 september 2013

GRATTIS ROCKY!


Saknaden efter dig är extrem, lagets hjärta. 
Hur kunde du lämna oss själva, denna smärta.

Skämt å sido, vi står bakom allt du gör. 
Och din plats i Skicka är given tills du dör. 

19 oktober är det dags för årets lagfest.
Vi vet vad vi från dig tycker vore en fin gest. 

Ta med dig Anna och kom och festa.
Det kan ju inte skada att Sthlm igen testa.

HAPPY BIRTHDAY ROCKY!
/Skicka BK


tisdag 17 september 2013

LEDNINGEN....


...vill riktigt ett stort vi-är-så-hemskt-ledsna! till Ivar som var den enda som inte hade suttit med sin smartphone (du kanske inte ens har en?) hela dagen och därför missat att kvällens träning blev inställd. Ivar stod alltså redo vid planen ombytt och klar i regnet 18.30.

Till alla er andra som ALDRIG verkar kunna träna: SLÄPP TELEFONEN OCH KOM UT PÅ GRUSPLANEN, för fan.

Nytt försök i morgon, samma tid, samma plats.

/#2, #3, #9


måndag 16 september 2013

Tour de gröna linjen med omnejd, etapp 9

Tour de gröna linjen med omnejd - Etapp 9
Skicka BK - BKBK 5-0 (2-0)

Mål: Erik 2, Kim, Petter, Emil
Lag: Jessica, Perry, Emil, Fimpen, Kim, Petra, Maja, Petter, Erik, Ivar
Ledarstab: Tove och Anna
Publik: BKBK's familjer.
Fråga: Nä. Finns ingen efter en sådan insats. Eller jo: Vad sägs om att spela sådär i alla matcher?









Under höstkvällssol
på grått hårt grus - utskåpning
krönt av årets mål







#12

Tour de gröna linjen med omnejd, etapp 7 och 8


Tour de gröna linjen med omnejd - Etapp 7 + 8

FC Kongo - Skicka BK 1-6 (ointressant)

Mål: Petter 2, Stefan 2, Emil, Kim
Lag: Stefan, Petter, Maja, Jessica, Perry, Emil, Fimpen, Kim, Amanda, Petra, Lovisa, Ivar
Ledarstab: -
Publik: Förmodligen Anna
Fråga: Det finns ingen fråga. Detta var en uppvisning.

Stockholm IAC - Skicka BK 2-1 (0-1)

Mål: Emil
Lag: Stefan, Petter, John, Maja, Jessica, Perry, Emil, Fimpen, Kim, Amanda, Petra, Lovisa, Ivar
Ledarstab: -
Publik: Förmodligen Anna
Fråga: Where does all the anger come from?



Dubbelmöte på agendan, planerat och budgeterat för dubbelvinst. Så blev det alltså inte.

Mycket positivt finns dock att hämta från denna varma septemberkväll. Bland annat så gjorde, den numera i Skickakretsar legendariske, Ivar comeback efter några säsonger i Japanese Supermixleague (förmodligen var han där för pengarna, men vi vet inte). Hur som helst är det extremt kul att ha dig tillbaka. Om Jessica är Yang, eller Ying, är du Yang, eller Ying. Det andra
positiva var att en Petra gjorde debut i vår gröna tröja. En debut som heter duga deluxe. Ledningen erbjöd henne kontrakt omgående och hon kommer nu till träningarna i en Lamborghini. Som alla andra i laget. Ytterligare ett positivt inslag var Brevbärar Cronlund som för första gången i matchsituation ställde sig på en grusplan för SBK. Ledningen har alltid haft en bra känsla inför honom som utespelare och vi fick denna match alla våra misstankar bekräftade. Petter gjorde nämligen matchens första mål efter ett helt osannolikt snyggt fantastiskt drömmål. Amanda, eller Maja, kom med fart, hittade Kim med ryggen vänd i straffområdet som på en touch skickade bollen hemåt där Petter, i linje med straffområdesgränsen kom älgandes med vänsterdojan. En träff, med fel fot, rakt upp i det vänstra krysset. Hej Korpen! Hej Petter!

Ja som ni hör så hängde inte nykomlingarna FC Kongo alls med denna gång, och skönt var väl det efter de två tidigare etappers kollapser, visserligen mot två av seriens GIGANTER, men ändå. Kongo var steget efter hela tiden, vi kan lika gärna vara ärliga. De försökte då istället rycka oss i tröjorna eller stoppa oss med att ställa sig i vägen. Det gick ju inte gärna. Vi spelade på det hela mycket bra och genomförde matchen enligt Emils matchplan, hoppas vi. 

Den andra matchen var vi, fullt förståeligt, aningen trötta i benen efter showen mot Kongo. Dock infann sig ett mycket bra humör i truppen och vi var överens om att gå ut och fortsätta med samma lättsamma, lekfulla, inställning som vi hade i matchen innan. Det visade sig vara lättare sagt en gjort då vi fick väldigt svårt att rulla boll mot IAC. Matchen vägde fram och tillbaka, utan att något lag egentligen hade några riktigt farliga målchanser. Precis innan halvtidsvilan precisionssköt Emil dock, som bara han kan, in 0-1 bakom motståndarlagets energiknippe till målvakt. 
  Halvtidsvilan kanske gjorde att vi blev ännu tyngre i benen. Vi tappade fokus helt och hängde inte med. IAC fick in två mål, varav båda egentligen var helt onödiga. Det första var en kommunikationsmiss mellan mittfältare och målvakt som oturligt studsade över den sistnämnde i målet. Det gjorde att det blev kaos, sura miner och höga röster. Det andra målet kom på en straff efter att Ivar helt brutalt hade sågat ner en av deras killar i utkanten av straffområdet. Närå, det var inte alls så fult. Meningarna går isär om det var straff eller inte men vad vi kan slå fast är att vi kunde ha gett fan i att placera bollen i vårt eget straffområde när vi var så pass trötta! IAC:s stjärna, han med en ganska otrevlig spelstil, placerade säkert in segermålet, något som självklart gjorde oss om möjligt ännu mer stressade och irriterade. 
Hemresan var ett enda stort åskmoln. 

Hejdå.
#9 (ibland 7, några få gånger 4)