ELITETTAN SÖDER OMGÅNG 5

EN MIX AV STOCKHOLMS BÄSTA - SKICKA BK 1-1

Lag: Fimpen, Ivar, Tove, Petra, Lovisa, Tove E, Kim, Stefan, John, Clement, Petter

Mål: Stefan

Matchens lirare: Fimpen

Den nyblivna pappan Fimpen stod i mål, den nyblivna mamman Jessica stod i närheten av planen och den nyblivna människan Liv fick uppleva en jämn match på Farstas bästa konstgräsplan.

Motståndet stod En mix av Stockholms bästa för, och jag tror att namnet inte är ironiskt utan att de faktiskt vill vara Stockholms bästa mixlag. De har en bit kvar, men har helt klart potential (så nobelt av mig att berömma motståndarlaget – jämför gärna med förra matchreferatetet då motståndarna mer eller mindre hånades pga sitt lagnamn, skämmes Kim!). 

Hur som helst. Mixen rörde sig bra över planen och hade några starka kort, framför allt några personer på mitten och en bollsäker person på vänsterkanten. Skicka blev lite ställda över deras rörlighet och att de alltid tycktes vara tre i anfallet, men med Fimpen i målet styrdes försvaret med järnhand.

Första målet kom snabbt i första halvlek – vår egen Farstahjälte Stefan klev fram efter cirka fyra minuter och drog på ett skott som målvakten (som enligt ”säkra källor” spelar i Bajens pojklag till vardags!?) styrde in.

Skicka jublade men glädjen blev kortvarig. Strax efter vårt mål kom en Mix-kille fri på kanten och slog en snett-inåt-bakåt-passning som en framrusande Mixare enkelt kunde bredsida in. Miss i markering, brist på kommunikation och 1-1 var ett faktum.

Det resultatet stod sig genom hela matchen och hade vi inte haft Fimpen i mål hade det nog sett annorlunda ut. Vi spelade bra, matchen var jämn, men Mixarna hade en del farliga skott och Fimpen for runt i målet som en akrobat hämtad från en Buster-tidning. Och detta trots att hans nya lilla dotter låg vid sidan av planen (i Jessicas famn, inte på marken) och skrek lite från och till. Jag tror att hon försökte skrika att vi skulle förvalta bollen och spela mer aggressivt och sätta snabb press men det är något oklart.

Även Skicka hade några fina chanser, men i vanlig ordning är vi lite bättre på att spela fram bollen än att sätta den i mål.

Nu vill jag på inget sätt låta negativ, vi gjorde en bra match och kände oss nöjda på tunnelbanan (och i bilen) hem. Men inför hösten måste vi sätta hårdare, snabbare press, vara mer aggressiva och TYDLIGA samt vara lite skarpare när vi närmar oss målet.

Vi går till sommaruppehåll som ett mittenlag, med två vinster, två förluster och en oavgjord. Vi har gjort lika många mål som vi har släppt in (10). Vi minns alla hur det gick förra året – då krossade vi allt och alla under hösten, och jag ser ingen anledning till att det inte kommer bli likadant i år.

Vi ses på cupen den 6 juli! Då ska vi INTE åka ut på straffar och vi ska INTE vara bakfulla.

ELITETTAN SÖDER - OMGÅNG 4

Skicka BK - Smurfarna 4-1 (2-0) 

Publik: Stefans nuvarande, kommande och "gamla", familj.

Lag: Axel, Ivar, Tove, Paulina, Frida, Johan, Kim, Stefan. 

Mål: Johan 2, Stefan, Kim

Matchens spelare: Axel

Fråga: Drabbades Smurfarna av "Gargamel"-effekten tro?

 

Smurfarna är nykomlingar i årets Elitetta (Skicka BK hälsar er hjärtligt välkomna) och just därför tänkte jag inleda omgång fyras matchrapport med en kort bakgrundshistoria.

Smurfarna kommer ursprungligen ifrån Beligen, de är samtliga blå till färgen och har ofta vita mössor. Ofta blir de inte mer än omkring tre äpplen höga. 

  Var och en av smurfarna har ett eget hus i Det Glömda Landet, där de bor. Den smurfska arkitekturen hämtar inspiration från svampars form och utseende. 

  Smurfarna älskar hallonsaft och sarsaparill (en fröväxt) och deras arbete består främst i ett brobygge över den stora smurf-floden som aldrig verkar blir klart. Den enda människan som bor i det Glömda Landet är en alkemist som heter Gargamel. Han har en katt som heter Azrael och tillsammans är de smurfarnas antagonister.

Ni kanske tycker det är märkligt att Elitettan har ett lag som inte är människor men som vi alla vet så handlar fotboll alltid om att vara bäst och om det nu var så att Smurfarna kvalificerat sig till 2014 års upplaga av Elitettan så gäller det bara att acceptera det. Ledningen accepterade tidigt detta, men vi är ju professionella och vi förespråkar öppenhet, mångfald och historievärldar.

Matchen då? Jo här ska ni få höra.

Mellan lägenheterna med de fräscha balkongerna, och mitt ibland Farstamyggens aggressiva förortssommarlovshäng, så gjorde den f.d Frösö Torino-målvakten Axel Lindgren sin matchdebut för Skicka BK. Och vilken debut...(mer om det senare). Matchöppningen var Skickas, helt klart, inte att vi hade så mycket boll men vid de stunder vi inte hade boll så försvarade vi oss säkert. Vi rullade även boll, och det sakta och metodiskt, vilket ofta brukar resultera i att vi dels kommer till avslut så småningom och dels att vi tar över bollinnehavet successivt. Detta hände. Redan efter några minuter hade vi våra första målchanser efter ett, minst sagt, desorienterat smurfförsvar som var ute på villovägar (åtminstone stundtals). Och när väl Stefan fått målvittring så vet vi ju alla att målet också kommer snart därefter. Sagt och gjort, 1-0 sköts in av Stefan då han tog returen på sitt första skott. Värt att notera: det var med vänstern (Väl?). Vi fortsätte med övertaget men släppte då och då till så att Smurfarna fick komma till skottläge, som vanligt brast det i pressen någonstans på mittfältet, vilket resulterade i att Smurfarna flera gånger kunde stå och ladda ostört. Axel ställdes här på prov ganska tidigt men visade stor rutin redan från sitt första ingripande från en Smurfattack. 2-0 skedde inte allt för långt efter, denna gång var det Johan som var framme, dessvärre har ledningen total kollektiv blackout och ingen minns vad som hände. Men bra jobbat Johan. Riktigt starkt. 

2-0 stod sig till halvtid och vi gick alltså till pausvila med bra stämning och bra snack. Vi konstaterade att det var vår match, att Smurfarna var trötta och att vi borde kunna utnyttja det mer. 

Smurfarna hade dock andra smurfplaner och lade i en sista växel i början av andra. De smurfade sig snabbt fram till en del farliga avslut varav Axel vid flera tillfällen radade upp tv-räddning efter tv-räddning. Alldeles efter en av räddningarna så var han snabb att uppmärksamma att hela Smurflaget låg högt (kanske hade de fastnat i gräset) och kastade därför en lång hård boll, som försatte  den numera (relativt) blixtsnabbe #9 i ett friläge. Chockerande nog träffade skottet, från den enorma skottansatsen, mål och gick in innan målvakten hann säga Smurfen Ravelli. 3-0!

Vårt tredje mål följdes dock upp av en snabb reducering efter ett mycket skickligt anfall ifrån Smurftaco Svensson och Kenneth Smurfersson. 3-1. 

Reduceringen gav Skicka darrande ben i några minuter innan Johan kunde trycka in 4-1 framför ett  mycket passivt smurfförsvar. Sett genom hela matchen så skulle vi säkert kunna ha gjort 8 mål, deras målvakt var dock stundtals grym och även flera delar i laget har potential. 

Extra cred till Tove, comebackande Frida samt Palle som alla tre spelade hela matchen utan att visa något som helst tecken på trötthet. Extremt bra löpning på kanterna! Även extra cred till Axel som förutom sitt i princip prickfria målvaktsingripande även stod för bra snack och allmän antismurf-vibe.

Skicka parkerar för tillfället på en 5:e plats i en mycket kompakt och tight tabell, med två vinster och två förluster. I morgon är det dags igen i en riktigt sexpoängsmatch där vi tar oss an "En mix av Stockholms bästa" (märkligt namn eftersom Skicka BK är just vad de försöker uttrycka - en mix av Stockholms bästa) på Västboda IP. Köp biljett i tid! Det kommer att bli fullt. Så klart. 

/

#9