Tour de 1337 - Etapp 4

Skicka BK - Resursteamet 0-0 (0-0)

Lag: Markus, Clement, Axel, Kim, John, Stefan, Palle, Petra, Perry, Maja.
Matchens lirare: Palle
Skickas bästa målchans: När Stefan våldspricksköt Axel i huvudet som resulterade en ruggig ribbträff. Enligt målkameran (som vi i ledningen har tillgång till 24/7 även efter match) så vibrerade ribban under hela matchen som pågick efter oss och faktiskt ända fram till 22:34.
Matchens frågor: 
1. Hur många gånger ropade Resursteamet efter "HANDS!?"
2. Varför ropade Resursteamet efter "HANDS!?" så många gånger?
Maila dina svar till veckansmatchfråga@skickabkmediaavdsthlm.ru om du vill ha chans att vinna en använd sportflaska från Igor Sport. Annars finner du svaret i slutet av inlägget.

Stärkta av förra veckans osannolika fotbollsmagi så var det ett Skicka med starkt självförtroende som entrade Bäckahagens BP toppmoderna faciliteter runt åttatiden. Som sig bör på denna nivån så kommer vi alltid anonymt klädda, gärna i kostym och gärna med lurar för öronen, fokuserandes på de nästkommande fyrtio livsviktigt ovärderliga minuterna. Ty Elitettan Söder är inte Division 1 på Hökarängens grus, det är inte heller latch- o lajban med polarna, och inte heller är det lite motionsfotboll. Det handlar om världsklasslirare. Inom samtliga positioner. I Skicka har vi som bekant extremt intelligenta och exceptionellt vältränade spelare med ett psyke som skulle ta samtliga medlemmar långt i en arga-leken-turnering.

Dock var det inte alla spelare som denna kväll respekterade ovan nämnda koder och vision. Strax före matchstart kom bland annat följande meddelanden till ledningens emergency-nr, från tre olika avsändare:

- "Har inga fotbollsskor med mig!?"
- "Vaknade för en kvart sen"
- "Behövs det folk, i så fall kommer jag"

Vid dessa fall kan vederbörande spelare räkna med böter. Nu har vi i ledningen tagit ställning till att inte hänga ut dessa spelare eftersom det vore den ultimata förnedringen med tanke på den slagkraft som Skickabloggen faktiskt har (Förra matchreferatet visades t.ex. hos 23 unika IP-adresser och under förra månaden pratar vi om hela 206 sidträffar). Ni fattar ju själv hur det skulle bli om vi namngav dessa syndabockar. Ska dock tilläggas att en av dessa syndabockar blev matchens lirare. Vad hen gjorde, av förslagen ovan, kan ni tävla om i tävlingen "Veckans Svåra Bloggiz". Ert svar skickas i flaskpost från Vinterviken.

Lite statistik från bloggen:

Matchen då?
Åter en kall och regnig tisdagskväll som gjorde att planen blev svårspelad och bollen svårkontrollerad. Matchen började ganska stabilt från Skickas sida, vi rullade runt bra och fick några hyfsade chanser ganska tidigt. Ju mer halvleken tickade så bjöd vi dock in Resursteamet till att ta för sig. Vi gjorde misstaget att bli stressade istället för att bibehålla det lugn som annars är a och o i gruppen numera. Nedifrån målgården dirigerade Markus exemplariskt med nyklippt frippa och en stark och tydligt ton. Vår bästa målchans var nog den där ribbträffen som jag nämnde ovan. Nu när jag tänker efter är jag i och för sig inte säker på att det var en ribbträff. Den norske målisen pratade nämligen om en nick där han nästan blev inskjuten i målet i första halvlek. Oavsett vilket så vibrerade ribban länge. I slutet av första halvleken kom vi åter tillbaka till vår bästa rytm och kom runt på kanterna vid ett flertal tillfällen, men lite tur hade vi fått in en boll där.

Andra halvlek blev en stressig historia. Istället för att börja där vi slutade första halvlek så höjde vi upp vårt egna tempo, till Resursteamets stora nöje. Som tur var fick inte Resursteamet till några riktigt farliga avslut under egentligen hela matchen. Det fanns många bra sekvenser men tack vara bra styrningsspel och ett aggressivt spel från Markus i målet kunde mycket styras av. En stor eloge går även till Paulina som av oklar (?) anledning såg backpositionen som den bästa möjliga just denna dag därifrån hon bidrog till flera fina genomskärare till våra anfallare samt varifrån hon tillsammans med Axel och Clement styrde Skickas spel från backlinjen. Under andra delen av den andra halvleken så började en frustration att växa i Skicka. Jag tror att det kom ifrån att vi inte riktigt kände att vi kom någon vart. Alla lägen blev halvdana och vi tappade boll lätt. Vid ett av dessa lägen hamnade Resursteamet i ett friläge i samband med ett misslyckat Skickaanfall varpå vår siste person kände att det enda rätta i situationen var att dra ner deras spelare. Från sidan en solklar frilägesutvisning, trots att motståndaren förmodligen (och smart) spelade med en del. Inget att snacka om dock, gult kort och utvisning fem minuter. Av matchen återstod då 6.5 minuter.

På något märkligt vi så tände detta oss. Vi kände oss pressade, i underläge, och det var egentligen först då som jag upplever att vi tog de där extra löpningarna och de duellerna som vi hade behöv gjort under hela matchen. Andra halvleks bästa chanser kom i boxplay (hata hockey) och alldeles i slutminuten hade vi möjlighet att avgöra matchen efter en så kallad snett-in-bakåt sekvens där Clement var en vattenflaskelängd (från Igor Sport) ifrån att att placera in bollen i nätet bredvid Resursteamets Norske, mycket trevliga och duktiga, burvaktare. Vi fick till och med en viss press de sista minuterna. Till råge på allt hamnade dock motståndarna i ytterligare ett friläge varpå undertecknad ansåg att det enda rätta var att försöka kapa. Jag misslyckades med första fällningen men kom ganska bra åt när jag försökte den andra gången, motståndaren fick ett halvdant skott studsandes över Fimpen och rullandes mot mål, samtidigt som han föll tungt i straffområdet. Jag älgade på vidare mot målet och hann rensa med en rejäl utsida innan jag vände mig om för att söka domarens eventuella reaktion. Istället mötes jag av en riktigt frustrerad, inte arg utan mer besviken, motståndare som med olika ansiktsuttryck undrade varför jag i hela helvetet gjorde så där. Jag kollade på domaren som signalerade inkast och bad om ursäkt. Satan vilken tur vi hade. Kort där efter blåste domaren av och vi samlades kring mittcirkeln för att tacka varandra för en god match. För just en god match - det var det. Resursteamet går rakt in på Skicka BK:s topp 5 lista när det gäller trevliga lag. Så här ska det vara i Mixeliten. Det ska vara hårt, gärna lite surt, småfullt och gnälligt, men det ska alltid finnas en ömsesidig respekt mellan spelarna. Det tycker jag verkligen att de har. Detta lät ju lite motsägelsefullt det måste jag säga, men min poäng är att det är kul Elitettan har fått flera nya, välspelande och trevliga lag. Inte trevliga som att vi är kompisar med våra fiender (gud förbjude) men som vet att detta är på riktigt och beter sig föredömligt, som oss.

Summa sumarum: en match vi normalt ska kunna vinna utan några större problem men en match som vi denna dag får vara nöjda med en poäng ifrån. Vi är riktigt bra och det finns en riktigt go känsla i Skicka för tillfället. Vi är dessutom fortfarande obesegrade. SKICKA BK 4-ever!

Ps. snart kommer Korpens egna magasin Grus ut igen med ett nytt nummer.
Obligatorisk sommarläsning för bloggens alla besökare!

// # 9

Här följer svaren på matchens frågor:
1. Exakt en miljard gånger
2. För att vi tog jättemånga hands, men seriöst (och som den episka domaren sade för några år sedan) vad ska vi göra istället: spela utan armar!?