torsdag 22 september 2011

Tour de Kärrtorps IP etapp 13 - Målgången






Etapp 13 Skicka BK - Enskedefältet 3-0 (3-0)
Publik: Fullsatt; Anna, Sara, Sanna, Linn, Pontus, Martin, Julia, Anna, Annas kompis
Mål: Stefan 2, Tove
Fråga: Hur jävla grymma är inte Skicka BK?



Så var den äntligen här, dagen då allt skulle avgöras. Dagen då det skulle visa sig om vi skulle fortsätta vårt makalösa segertåg genom korpens mixdivisioner eller om verkligheten skulle komma ikapp oss och meddela oss att vi inte var bättre än just divison 2. Var vi det då? Ja, tydligen.
Efter veckor av nervositet, inställda träningar, och spänd förväntan kom till slut den sista och avgörande matchen. Förutsättningarna var enkla: seger och fribiljett till ettan.

Vi vann. Vi avgjorde matchen under de första fem minuterna. Egentligen avgjorde vi matchen i och med Stefans första mål. Ett mål som ingen riktigt förstod hur den kunde gå in. Ett halvvolleyskott långt snett utanför straffområdet som gick stenhårt rakt upp i krysset. Jag trodde först att den gick via utsidan in, att han på något sätt skött hål i nätet men eftersom det scenariot inte var så troligt slog det mig att han hade gjort ett fantastiskt mål. Förresten, vi kan till och med ha avgjort matchen innan den ens började. Taggningen var osannolik. Jag kunde känna varje spelares fokus i omklädningsrummet innan. Alla visste vad som väntade oss, vad just denne behövde göra. Man kunde nästan ta på atmosfären i omklädningsrummet.

Bör inflikas redan här (om någon helt utomstående skulle läsa detta) att:
Vi är förmodligen ett av korpensveriges mest seriösa lag. DOCK, har vi glimten i ögat. Vi alla älskar fotboll. Vi hade drömmar som barn om att bli fotbollsproffs, vissa av oss har det säkert fortfarande. Vi gick väl som längst till uttagningarna för rikslagen, eller ner till Halmstadslägret, och någonstans där försvann väl peppen för att ägna resten av sitt liv åt fotbollen. När det blev för mycket eller när man blev för dålig helt enkelt. Vi hittade andra intressen. Skicka är blivande arkitekter, wanna-be-rock-stjärnor, producenter, konditorer, friskvårdare, blivande systemvetare, arbetslösa, blivande arbetslösa, studerande, välbetalda, obetalda, pappor, unga, något äldre, pretentiösa, hipsters, casuals, helt enkelt glada människor som älskar fotboll och lagspel lite för mycket och därmed var tvungen att skapa detta eget lag.



Bortsett från att Enskedefältet startade halvleken med boll så fick de inte känna på den många gånger. Totalt sett tror jag att de var inne i vårt straffområde vid två tillfällen. Två intressanta tankar dök upp angående det. 1 Vi dominerade spelet totalt utan att egentligen spela bra själv. De hade aldrig bollen men det hade nästan inte vi heller, vi vann dock varenda närkamp. 2 Jag tror att motståndarlaget egentligen var bättre, om man kan säga så, men de fick aldrig chansen att bevisa det. Vi stängde varje dörr.
Det andra målet görs också av Stefan tätt efter det första, ett snyggt uppspel och en skicklig avslutning gjorde att vi redan tidigt in i matchen hade ett psykiskt övertag samt en trygg tvåmålsledning. Matchens sista mål kommer även det innan första halvlek är slut. Ett av säsongens absolut finaste mål. Rocky driver upp bollen från högerbackspositionen, tror han petade bollen förbi en man sprang om på andra sidan lägger en passning perfekt till Erik som kommer och möter från offensiv mitt. Erik tar med sig bollen i farten med en snygg uppvändning och avancerar snabbt några meter, inser att han har skottläge, även fast han har ganska långt till mål, pressar sedan ett hårt lågt skott som ser ut att gå lite utanför målet, men vem står då där och suger in bollen under hennes fotsula som att bollen alltid suttit fast där? Jo storasyster Tove. Tove vänder upp och placerar iskallt bollen mitt i buren efter att Skickat i väg målvakten till närmsta Seven Eleven för korvinköp.
I slutet av halvleken sänker vid garden och låter motståndarna komma in i matchen men inget nämnvärt händer. Andra halvlek blir lik slutet av den första förutom att det blev en mycket och hård, fysisk, kamp. ”En riktig korpenmatch”  hördes i  publiken bakom bänken. Defensivt var det riktigt stabilt idag, stor eloge till Fimpen, Fritte, Hanna, Jerbot och Gedda som alla stred som att det vore deras sista dag, för kungar, drottningar och Skickaland.

En fantastiskt härlig seger som bådar gott inför framtiden. Både sportsligt och ekonomiskt. Klubbledningen räknar med ökade intäkter i division ett då intresset helt enkelt kommer att vara större. Det pratas om att bygga nya läktare samt att ge klubbstugan en ny touch, bygga en klubbstuga. Fimpen blir snickeriansvarig.

Jag ska avsluta detta sista matchreferat för seriespelet 2011 med att berätta att det skrivits historia på Kärrtorps IP, något som rimligen bör intressera Guinness rekordbok. Hör och häpna:
På två säsonger har Skicka BK klättrat ifrån divison 5 till division 1. Har någonting liknande någonsin skådats i fotbollsvärlden, anyone?

Avslutar med att säga hipp hipp hurra för oss!!!
Styrelsen via coachtrion.
// #9



2 kommentarer:

  1. Fantastiskt matchreferat! Önskar att jag kunnat vara på plats för att se denna bragd.

    SvaraRadera