Tour de Kärrtorps IP etapp 9

Etapp 9 Skicka BK - Krokben Kickers 1-1 (1-0)

Mål: Fimpen dunkade en snygg balja

Publik: Anna och hade eventuellt Anna J/Hanna några egna supporters som satt och krökade vid stängslet?

Fråga 1: Varför gör vi inte fler mål?

Fråga 2: Hur kommer det sig att man alltid spelat i det kortväxta laget? Spelar ingen roll om det är Öp-liret mot Brunflo, JH-laget mot Brommapojkarna eller Skicka mot Krokben. 

Jag kan redan här gå ut med att känsliga läsare varnas för detta matchreferat. 

Visst, vi tog ett poäng men vi skulle ha haft tre. Det känns ungefär som när Källa BK gjorde mål i matchens sista sekund i fjolårets andra match av division 5. Jag tror att hela världen stannade i tio sekunder då. Folk kollade på varandra i ren förvåning. Därefter; krig utbröt, folk börjades slåss, kravaller världen över, folk blev osams, länders ekonomi kollapsade. Allt tros ha att göra med den negativa energin som spred sig ifrån Kärrtorps IP efter megachocken mot Källa. Finns en lång tråd om detta på flashback. Jag minns tunnelbanan på vägen hem efter matchen. Tror jag satt med Erik, Tove och Linus. Vi kollade inte på varandra, sade inte ett ord. Vi var mållösa. Minns också ett sms från Tove lite senare där hon berättade att hon kände sig förkrossad.

Sinnesläge - Mycket tungt

Det hela kanske låter lite märkligt. Jag vet att det gör det. Vi spelar korpen i divison två mix. Vissa av er kanske tänker att Skicka är ett korpenlag som alla andra. Det är vi inte. Vi spelar inte fotboll för att det är roligt med motion och boll. Vi spelar fotboll för att vi älskar varandra och för att vi ska bli Stockholms bästa mixlag, utanför och på planen. Det är inte jordens undergång om vi inte vinner en match, men det är ångest när vi inte lyckas med det vi förväntat oss. 

Sinnesläge - tungt.

Krokben Kickers är ett märkligt lag. Kan inte bestämma mig om de är bra eller inte. Alla våra matcher mot dem, med undantag för den första matchen denna säsong, har varit stentuffa. Även fast vi oftast vunnit med 3-1 , två mål, så har det känts som om det lika gärna skulle kunna gå åt andra hållet. Krokben blev tidigt våra ärkerivaler från fjolårets mixfemma. Det var vi och dem i toppen i princip från början till slut. Minns att andra matchen mot dem nästan urartade. Det var tumult, folk var redo att höja garden. Linus blödde på fyra ställen. Ernedhed avgjorde matchen. Jag får känslan av att våra möten är som derbymatcher i Stockholm; oftast helt irrationella. Även fast det skiljer flera flera poäng lagen åt i tabellen så blir matcherna alltid lika jämna. Ofast. (Bajen vinner ju mest förstås). 

  Idag började vi riktigt knackigt. Jag vet inte om Krokben har någon speltid men vi blev överrumplade av långbollar på deras stora killar. Vi fick aldrig möjlighet att börja rulla vårt spel, tog aldrig kontroll över mittfältet, så det tjångades på friskt. Krokben hade några vassa lägen i först, Petter gjorde två riktigt feta benparader. Vi kan tacka Petter för att inte Krokben tog ledningen tidigt. 

Vi fick till vårt spel delvis, vi gjorde några riktigt vassa kontringar där man normalt tycker att det borde blivit mål. Stefan hade många fina skott, även jag hade väl ett friläge, hann tänka att jag inte skulle ta i. Slog en bredsida "löst" men den gick ändå en meter över. Fan, när jag tänker efter så var det riktigt snygga anfall. Snygga kontringar. Det kan vi ta med oss. 

Sinnesläge - Lite bättre, lite pepp.

  Till slut fick vi grepp om Krokbenen och började rulla Skicka. Helt välförtjänt satt Markus 1-0 på ett skott utifrån straffområdet rakt upp i nättaket. Efter målet drar Stefan på sig en utvisning och vi tappar vårt självförtroende och bjuder in Krokben. Andra halvlek kämpas och stångas, vi försvarar oss med en man mindre genom att anfalla. Vi blir fulltaliga, öser på med lika målchanser som vi låter Krokben få. Det är inte stabilt spel vi bjöd på, men vi skapade chanser. Vi skulle ha gjort många många mål. Emil hade tre vassa frisparkar men målisen hade keps och nyspottade handskar. 

Äh, det var inte så dålig match, det märker jag men jag är ändå sjukt onöjd. Skrek högt efter åt. Fan. 

Sinnesläge - Bra. Nu blickar vi framåt

Jag längtar till cupen. Jag tror att den kommer passa oss perfekt. Gräs är vårt underlag. Jag har en teori om varför vi inte gör fler mål på grus; bollen studsar helt enkelt för mycket. På gräs borde det var bättre. Som på träningen i måndags. Shiiiit mannen. Vi räknar ner. Vi räknar också ner tills Ivar kommer tillbaka. Tack för en grym vårsäsong, vi saknar dig redan!