ELITETTAN SÖDER OMGÅNG 7

Skicka BK - Stockholm IAC 4-1 (0-1) 

Publik: Jessica, Carina (Jessicas mamma), Liv, Anna F, Karl-Johans kompis med oklart namn och som inte såg matchen + killen som misstänks vara Petras kille (namn även där - okänt). 

Lag: Fimp, Karl-Johan, Emil, Axel, Kim, Tove, Moa, Petra, Paulina, Frida

Mål: Kim, Paulina, Emil, Axel

Matchens spelare: Paulina

Fråga: Trodde verkligen Stockholm IAC att de skulle slå Skicka BK två gånger i rad?

I fotbollshistorieböckerna kan man finna att det totalt har skett tre sammandrabbningar, matcher, mellan Stockholm IAC och Skicka BK. Den första gången, under Olympic Day-cupen på Hägerstensåsens BP, blev slutresultatet 0-0 efter en rakt igenom osportsligt och oskön match av de förstnämnda. Den andra gången var i fjolårets preimärmatch där vi välkomnade dem till Division 1 Söder med en lektion i fotboll på en grusplan utan varken linjer eller mål med nät, en lektion som slutade med en glasklar 2-0-seger till Skicka. Den tredje gången lagen har möts var också under fjolårets säsong och precis när säsongen hade börjat om. I en mycket märklig match, där planen förmodligen till hälften bestod av vatten, så lyckades vi tappa en 1-0 ledning till en 1-2-förlust. Som ofta förde vi spelet, kom till många bra avslut, men lyckades inte med att "close the deal" så att säga. Istället fick de dels ett straffmål, efter ruff och allmänt stök i straffområdet ifrån den annars mycket snälla Ivar, samt en lång boll som studsade över både vår siste back och vår siste målis. Något som definitivt inte skulle hänga på konstgräs. Enligt Korpen själva så har Skarpnäcks BP2 riktigt bra grus för fotboll men de nämnde aldrig att det är världens mest bollstudsvänligaste plan. Med andra ord så kom studsarna som en chock. Vi blev också chockade över förlusten och lovade oss själva att något aldrig liknande ska kunna ske igen. 

Sagt och gjort. Ungefär 1 år senare var det alltså dags igen. Denna gång skedde mötet på den något onormalt korta 7-mannaplanen som finns i Sätra. Planen är nästan mer kvadratisk än vad den är rektangulär (klar överdrift, men ganska kul om man föreställer sig en helt kvadratisk plan) och självklart var det upplagt för SM i kortpassningar av Skicka. Vi spelade till en början lugnt och metodiskt, vi lät bollen göra jobbet och rörde oss både smart och effektivt. Vi kom tidigt till avslut men var väl egentligen aldrig riktigt nära ett mål under matchens första 10 minuter. IAC var otvetydigt tillbakapressade och stressade, dels av vårt rull, dels av vår höga press. Trots detta, och trots att IAC egentligen aldrig var nära mål, så dök de plötsligt upp en riktig jävla bazoka ifrån ingenstans. En bazoka som senare visade sig vara skjuten ur IAC:s läger, mitt på vår planhalva, på halvvolley rakt upp i nättaket. För hårt för Fimpen skulle få fingrarna på. Klart tagna av det oväntade i matchbilden försökte vi få en snabb kvittering, något som istället resulterade att vi endast blev mer stressade. 

Halvtidsvilan var behövlig, vi behövde samla oss, sansa oss, skärpa oss, höra att vi var det bättre laget, att vi rullar ut dem och att vi kommer att göra mål. 

När alla väl hade förstått att det var så blev vi lugna igen. Andra halvlek började likt den första, vi satte fart och press och nu dröjde det inte länge innan kvitteringen kom. 1-1 skedde genom ett snabbt uppspel från backplats, till mitten, där #9 drev bollen kort några meter och därefter klippte till ett hårt och lågt skott, långt ifrån, som gick alldeles precis innanför den vänstra stolpen. Lättnaden var stor och vi fortsatte mala på direkt. Inte långt efter, i en sekvens där vi hade haft bollen i och runt deras straffområde i en längre period (på säkert några minuter) så kom det tills slut en lucka. Denna lucka var inte Paulina sen med att utnyttja då en fint inspelad boll från kanten resulterade i en skottchans alldeles utanför straffområdet. Det som skedde var att bollen snabbt lades till rätta och därefter sköts stenhårt upp i nättaket. Allting gick väldigt snabbt och det var ett majestätiskt snyggt mål. Ett mål som Palle verkligen har arbetat sig till, dels genom denna match, som hon var briljant rakt igenom med vassa löpningar och spelförståelse men även genom de tidigare matcherna hon gjort utan att ha fått rejäl utdelning. 2-1 öppnade upp för ännu mer skönfotboll och bara några minuter efter 2-1-målet lyckades vi kontra snabbt efter en hörna. Fimpen var snabbt uppmärksam på att vi var två stycken som stack, snabbt som fan i samma skede som hörnan blev "vår", något som försatte #9 i ett friläge, dock med ryggen vänd mot målvakten - men vad gör det när #12 Emil Karlsson kommer älgandes mitt i straffområdet. Ett klassiskt NHL 95 (SNES) - mål, snett in bakåt BAM. 3-1. 4-1 var en ren njutning, en delikatess, ett konstverk signerat ett av årets andra nykomlingar (Palle är är den andra som åsyftas här, alltså inte Emil, ånej) Axel som Zlatan-inspirerat skarvklackade in ett inspel från kanten bakom målvakten. Vad som är anmärkningsvärt med detta nummer är att Zlatans skarvklack mot Estland ännu inte hade ägt rum. Med andra ord har vi stor anledning att tro att det är själva Zlatan som har kopierat Axel och inte vice versa alternativt att Axel har sett in i framtiden och hämtade sin inspiration därifrån. 

eller

??

4-1 blev alltså slutresultatet. Man kan kort och gott konstatera att vi ägde Stockholm IAC.

En mycket stark insats på det hela taget och definitivt ett styrkebesked som lovar gott inför fortsättningen av höstsäsongen. Skicka vill också rikta ett stort tack till Karl-Johan som har hoppat in och hjälpt till med bemanningen när merparten av lagets alla ca 12 killar inte har kunnat dyka upp. En frånvaro som har varit både oroväckande och anmärkningsvärd. Vad kan om möjligt vara viktigare än Skicka BK? 

//#9